BizzleStory

”Förlåt Jasy men du vet att vi är tvungna att flytta och nu lovar jag att det är sista gången” jag kollar försiktigt upp på honom mellan mina fingrar. Jag vet inte hur många gånger han har sagt den där meningen men hans röst hade återgått till den mjuka. Jag önskar att han talar sanning denna gången. I nästa sekund känner jag hur hans muskulösa armar drar in mig i sin famn. Det är denna sidan av honom som jag älskar. Jag har flera gånger funderat på varför jag inte lämnar honom och gänget. Lämnar all denna skit bakom mig och bara flyr, lämnar mitt liv bakom mig och startar om på nytt. Men han är den ända jag har kvar. Han är trots allt min bror.

”Tänk så var vi vampyrer. Tänk så coolt det hade varit.” drömmande kollar jag mig runt i den fridfulla skogen. Den svala vinden träffar mig i ansiktet och får mitt dansande hår att byta riktig. Vart man än kollar ser man bara träd, träd och mera träd. Solens varma strålar lyckas tränga sig genom grenarna som är täckta med stora, gröna löv och får hela skogen att nästan lysa upp, så vackert. Om man spetsar öronen kan man även höra fåglarnas vackra kvittande.

”Även om jag inte gillar den där barnfilmen håller jag med.” med ett flin kollar jag upp på hans felfria ansikte. Hans hasselbruna ögon glänste i solens sken, lika så hans silkeslena hår. Det såg så mjukt och frestande ut. Jag står emot impulsen att dra mina fingrar igenom det.

”Vi skulle kunna göra vad vi vill och vi skulle kunna göra saker utan att någon hann reagera, som detta..” på mindre än en sekund var han vänd mot mig, hans ena hand runt min midja och jag upptryckt mot honom. Jag stänger mina chokade ögon när jag känner hur han trycker sina mjuka läppar mot mina. Det var som om han skickade elektriska stötar genom sin som sedan skakade om alla mina inre nerver och får en låga att tändas i kroppen.

Hans gudomliga läppar masserar mina intensivt men ändå så försiktigt och kärleksfullt.

Klagandes stönar jag när han drar sig undan med ett retligt flin. Jag vill ha mer.

”Kom, jag ska visa dig en sak.” förvånat tar jag tag i hans utsträckta hand.

Mina mungipor åker uppåt när han börjar leda mig längre och längre in i skogen. Men istället för att det ska bli mörkare och mörkare blir det ändas ljusare, nästan blängande. Helt plötsligt är alla träden borta och framför mig står det stora gröna palmer och en klarblå himmel.

”Vart ska vi?” nyfiket kollar jag upp på honom och få endast ett busigt leende som svars.

Jag spärrar förvånat upp ögonen när det helt plötsligt blir kolsvart men lika fort som mörkret kom, kommer ljuset tillbaks. Mina uppspärrade ögon blir -om det nu är möjligt- ännu större och munnen halvöppen. Fascinerat kollar jag på det rinnande vattnet som nästan glittrade. Min blick följer den smala floden tills den hamnar på ett stort vattenfall. Med ena handen för munnen kollar jag mig runt. Vart befann vi oss? Är det en grotta? Längre bort kan jag se en färgglad regnbåge.

Vänta, är inte det där en..

 

”Penny Penny..” jag grymtar till när det plötsligt känns mycket kallare.

”Penny förfan!” den irriterande och svaga rösten låter mycket närmre nu.

”PENNY!” med ett ryck sätter jag mig upp. Framför mig står Matt med ett irriterat ansiktsuttryck.

Med en suck lägger jag mig ner igen.

”Var du tvungen att väcka mig?” med mina svaga fingrar tar jag upp mitt täcka som låg slängd på golvet. ”Ja det måste jag faktum att din första lektion började för drygt två timmar sen”

när orden sjunker in sätter jag mig panikslaget upp och slänger av mig det varma täcket.

”DU SKÄMTAR?” skriker jag i full hals och skyndar mig in i min Walk in closet innan jag drar på mig försa bästa plagg jag får tag på. Medan jag slarvigt borstar igenom mitt hår kommer Matt in med ett flin på läpparna och lutar sig mot dörrkanten.

”Vad flinar du åt då?” muttrar jag surt och blänger på honom. Jag kletar lite mascara på ögonfransarna och fyller snabbt i mina ögonbryn. Det får duga.

”Sluta flina då.” jag vänder mig mot min skohylla och drar fram ett par vita Converse.

”Du kanske ska ta en extra titt på din tröja?” frågande kollar jag ner och ser att den sitter på fel håll. Jag himlar med ögonen och tar av mig den innan jag sätter på den igen, på rätt håll. Jag är inte rädd för att gå i underkläder inför min bror, inte för någon annan heller för den delen. Det är ju som att gå i bikini.

”Och varför är inte du i skolan?” frågar jag när det slagit mig att även han faktiskt har en skola att befinna sig på. Jag stannar tvärt när han virkar på ögonbrynen med ett mystiskt leende, ett leende som får mig att vilja strypa honom.

”Vi är lediga blondie!” med munnen halvöppen tappar jag min väska som landar på golvet med en duns. Vi är lediga? och han väcker mig klockan.. vad är klockan ens? Snabbt tar jag upp min mobil ur min bakficka. 13.20. Vänta. Va? Är den så mycket? tjugo över tre?

”Jag ville vara den snälla brodern så jag lät dig sova ut.” ännu mer förvirrat kollar jag upp på honom.

”Sluta kolla på mig sådär!” han viftar med händerna och börjar skratta.

”Det är idag ni ska anhålla en stor fest för hela skolan.” det känns som om mina ögon ska ploppa ut. Idag? Var det inte nästa vecka? Nej det är idag.. IDAG!

”Fuck!” snabbt tar jag tag i min väska och springer ner för trapporna med mobilen upptryckt mot örat. Signal efter signal går tills Bendcie´s ljusa stämma tar över.

”Ja jag jag är på väg” med ett skratt lägger jag på.

 

-

 

Jag trodde inte att det skulle krävas så mycket slit för en liten fest. Okej den kanske inte är så liten då nästan alla elever på skolan är inbjudna. Om jag inte har fel så är det 15år och uppåt.

Vi har varit uppdelade i grupper för att det ska gå mycket fortare.

Vissa skulle bära dit all dricka och såklart skulle det vara alkoholfri men tror ni att någon lyssnade? Nej. En grupp skulle ordna all musik, en grupp skulle pynta och en annan skulle bära dit nödvändiga saker. En grupp skulle fixa en stor scenen, några skulle fixa med bord och sittplatser och sen vår uppgift. Att kolla så att alla gjorde sitt. Det låter mycket lättare än gjort. Jag har ont i halsen så mycket som jag skrikit. Alla killar sprang runt som 5åringar och larvade sig medan tjejerna inte kunde hålla tyst och gick runt och skröt om vad de skulle ha på sig. Varför kan inte dem bete sig normalt? Som normala människor? Det är inte direkt någon bal, vi ska bara fira.. ja vad det nu är.

”Men Penny, lyssna då!” Bendcie står med en kort klänning i ena handen. Detta är en skolfest inte en stripp klubb. ”Kan du inte ta något annat? Något mer normalt?” hon suckar högt och slänger iväg klänningen. Precis så som hon gjort med dem tio senaste plagen.

”Kan vi inte ha likadana outfits?” frågande rynkar jag pannan. Med ett stort leende nickar hon.

”Res dig upp” hon försvinner in i sin WIC och kommer tillbaks med en liknande tröja som min och ett par shorts, precis som mina fast ljusblåa då jag har ett par ljusrosa.

”Kan du knyte en knut?” jag gör som hon säger och knyter en knut. Det såg faktiskt riktigt snyggt ut. Hon gör en liknande knut på min tröja och får våra outfits att passa hop. När vi fixat till sminket och håret åker vi till skolan med Bendcie´s bil. Candcie befinner sig redan på skolan, hoppas jag.

 

 

Äntligen var den långtråkiga festen igång. Dem flesta var på plats och det dunkade hög musik.

Jag vill bara komma härifrån, gå hem och mysa ner mig framför någon serie.

”Här sitter du helt ensam.” jag kollar upp på den okända killen och rycker på axlarna.

”Du verkar inte speciellt fest sugen” jag fnyser till och gör en gäst med handen mot dem dansande ungdomarna. ”Kallar du detta en fest?” han skrockar och skakar på huvudet.

”Jag håller med dig, det liknar mer ett barn kalas.” Han slår till den röd ballongen innan den flyger iväg med vinden. Hans snälla, mörka ögon kolla sig runt som om han sökte efter någon. Jag tror inte att jag sett honom förut.

”Är du ny här?” Han möter min blick och nickar med fortfarande det snälla leendet på läpparna.

”Vi flyttade faktiskt hit igår” Han sätter sig jämte mig där jag satt lutad mot ett stort träd.

”Ska du börja här?”

”Japp, jag och mina bröder” Ett litet leende målas upp på mina läppar. Vår skola består endast av massa omogna killar. Om man bortser från Cody och Taylor. Så det skadar inte med lite nya killar.

”Vad heter du?” frågar båda i mun på varandra och brister ut i skratt.

”Du först.” skrattar jag och kliar mig på armen som plötsligt börjat klia.

”Scott, Scott MacCan” flinar han och stärker ut sin hand.

”Penny” Jag undviker att säga mitt efternamn då det är så fult och tar tag i hans hand.

”Hur många bröder har du?” frågar jag efter en lång tystnad, inte för att det var en obehaglig tystnad.

”Fyra bröder och en syster” jag spärrar chockat upp ögonen.

”Oj” andas jag fram, inte beredd på hans svar.

”Asså vi är inte från samma moder utan vi bor bara tillsammans.” skyndar han sig att säga när han såg min reaktion. ”jaha.” skrattar jag generat.

”Så ni bor inte med eran föräldrar?”

”Nopp” skakar han på huvudet.

”Penny..” Jag kollar mig runt efter personen som skrikit mitt namn och ser en hyper Bendcie springa mot mig. Snabbt ställer jag mig upp.

”Han är här. Shit, jag träffade honom nyss” skriker hon glatt och börjar skratta för sig själv medan hon viftar med handen framför ansiktet. Är hon full?

”Vem har du träffat?” Vad eller snarare vem pratar hon om?

 

 

”Varför följde inte du med till den där skolfesten?” Jag fnyser högt och skakar på huvudet.

”Jag har inte lust med något barn kalas just nu” muttrar jag och tar ännu ett bloss av min halvrökta cigarett.

”Grabben har rätt” Flinar Dylan, höjer sitt glas och tar en klunk av sitt öl. Med ett flin instämmer jag. Dreak himlar endast med ögonen och går därifrån medan han muttrar något för sig själv.

”Han behöver verkligen ett ligg” jag skakar på huvudet för mig själv. Dreak är alltid så försiktig och noggrann med allting. Kan han inte bara släppa loss någongång? Staden är mycket större än jag trott från början och jag har hört att det finns flera lyxiga nattklubbar här. Det kanske inte blir så tråkigt ändå?

---

 

Jag ber så HEMSKT mycket om ursäkt för att detta kapitlet blivit så förenat. Men varje gång jag tänkt sätta mig och lägga upp det har jag antingen somnat eller så har andra saker kommit i vägen. Jag är heller inte jätte nöjd med kapitlet då jag typ stresskrivit det men den får duga. Jag ska faktiskt redan nu börja skriva på nästa kapitel och vi får hoppas på att den blir lite bättre.

 

Men vad tror ni händer? Hur tror ni Penny kommer reagera när hon ser Justin?

Det är inte ofta man drömmer om en och samma kille man aldrig träffat och sen plötsligt träffar honom! xD

Men lita fantasi får man väll ha.. ;)

Kommentera nu babes, eran åsikter och allt! <3